Repris?
Så klampade han in igen, i mitt liv. Efter arton, nitton år. Och fast jag vet att det här är på förhand dömt att misslyckas så kan jag inte hjälpa att jag skrattar mer och ärligare än på länge. Och just nu önskar jag att han var här, och snusade mig i nacken så det känns som det ser ut när det går gäss på vågorna.
Kommentarer
Postat av: torgnysdotter
Ojojoj! Ser fram emot den 28 och kvantitets- och kvalitetssamtal!
Postat av: ladycherry
Mmm, längtar efter att ses! Kram!
Trackback